Nörrebro Bryghus

Maken firade 60 glada levnadsår i fredags och vi tog honom till Köpenhamn och Nörrebro Bryghus. Jag försökte lura i honom att han skulle få en tatuering. Det gick han nog inte på men jag tror att han var lättad när vi öppnade dörren till detta lilla bryggeri där de testar alla sina vilda ölidéer och får fram goda personliga ölsorter.

Vi fick först en rundvisning, dvs vi stod stilla och tittade runt medan vår guide sprang fram och tillbaka och hämtade nya ölsorter som vi fick smaka. Därefter åt vi lunch i restaurangen. 3 smörrebröd, valfri fatöl och hemmagjord snaps med ytspänning för 199 DKK. Mycket gott!

Mätta och belåtna släntrade vi ut i det härliga soliga vädret och hamnade på ett ölcafé med massor av skiv- och bandspelare på väggarna. Kaffebegäret stillades. Vissa hade andra begär.

På vägen tillbaka till Nörreport Station stannade vi till vid Torvehallerne – en ny saluhall med glasväggar mitt i Köpenhamn på Israels Plads. Här flockades köpenhamnarna på fredagseftermiddagen för att ta en öl med bästa kompisen innan de handlade med sig danska delikatesser hem för att förgylla helgen. Om man var frusen fanns det en eld att värma sig vid men de flesta satt på marken på varje liten plätt dit solen letade sig.

Annonser
Publicerat i Vanliga dagar | Märkt , , | Lämna en kommentar

Äntligen

Detta bildspel kräver JavaScript.

Äntligen är vi klara med renoveringen av vårt favoritrum där vi sitter och läser, kollar tv och surfar på våra datorer. Att jag skulle få ett rum i turkos hade jag väl aldrig trott, det kändes djärvt, men jag är sjukt nöjd. Utgångspunkten var mattan som vi köpte på IKEA i höstas, ur en limiterad kollektion av antika mattor i patchwork från Turkiet. Handknuten och infärgad i en vacker färg med bevarad patina. Plisségardinerna är i exakt samma nyans (jag hade den lilla dörrmattan med mig när vi valde) och sen letade jag upp kuddar och underlägg på Indiska. Nytt golv med golvvärme, nytt tak, nya fåtöljer, nytt bord, ny tv-bänk och nya högtalare – det är bara fotogenlampan och bokhyllan som fick vara kvar (efter viss uppfräshning).

Nåja, riktigt klara är vi inte. Vi ska ha nya fönterbänkar, ljusgrå kalksten och en spegelgarderob där vi kan förvara  utemöbelsdynorna och annat som är skönt att ha i anslutning till terrassen.

Publicerat i Okategoriserade, Vanliga dagar | Lämna en kommentar

Jag är ju redan såld på Magnus Carlson

25 februari. Ännu en konsert med Magnus Carlson. Ännu en gång på Babel. Men den här gång i sällskap med Ebbot Lundberg och Augustifamiljen. En konsert bättre än någon tidigare. Tänkte inte gå, det är tredje gången jag ser Magnus Carlson på ca ett år, men sonen ville bjuda mig på en konsert som födelsedagspresent så det blev så ändå. Det ångrar jag inte. Magnus sjöng en del svenska låtar. Några av de bästa låtar som skrivits på svenska. Jag ber dig. Det värsta av allt.

Ebbot Lundberg från Soundtrack of our lives äntrade scenen i en lysande orange scarf och han lyste på scenen också. Han spände ögonen i oss och med sin härliga basröst fick han Babel att koka.

Augustifamiljen är 6 skickliga musiker som verkligen kan lyfta fram de artister de samarbetar med. Och jag njöt varenda sekund. Detta var den bästa konserten av de 3 jag hört med Magnus Carlson.

Publicerat i Konsert, Okategoriserade | Märkt , , | Lämna en kommentar

The Buckaroos på Blå Båten

OLYMPUS DIGITAL CAMERAFullt ös som vanligt när The Buckaroos (utan Pontus Snibb den här gången) gästade Blå Båten igår. Grabbarna var på ett strålande humör och fick båten att gunga (eller var det alla vi som trängdes på dansgolvet?)

Möllans Victoriatallrik funkar lika bra på Blå Båten – för 100 kronor får du  4 sorts ost; fransk bondost, Gruyère, Brie de Meaux och Cabralegio, Parmaskinka, Tyrolerskinka, coppa samt kalkonchorizo, semitorkade körsbärstomater, cornichons, membrillo, fikonmarmelad och liguriska oliver, bröd, kex och choklad. Man blir mätt, jag lovar.

Publicerat i Konsert | Märkt , , , | Lämna en kommentar

When past and present collide – Paris 1919

På Malmö Operas scen stod ikväll 69-årige John Cale tillsammans med sitt band och Malmö Operaorkester och framförde Paris 1919, ett album han skapade redan 1973. Jag var inte bekant med musiken – maken fick konsertbesöket i Farsdagspresent och jag hängde på för att slippa sitta hemma och undra om jag missade något – men det visade sig vara underbara melodier, härlig rytm och en kompakt ljudbild. Mycket DPK! (Decibel per krona). Framför mig satt en flicka på 5 -6 år med stora hörselskydd, eller hon satt inte, hon dansade med en sån glädje att det var en ren fröjd att se.

Glad att jag fick tillbringa min måndagskväll där!

Publicerat i Konsert | Märkt , , | Lämna en kommentar

Gubbdagis och Den döende dandyn

Solen sken i Malmö igår och det var 12 grader varmt. 5:e november. Och jag borde ägnat dagen åt att räfsa löv i trädgården. Det gjorde jag inte.  Äkta hälften ville ha med mig på HiFi-mässa och det fick han ju. Män, män, män. Överallt män. Unga män. Gamla män. Med trånande blick. Som satt andäktigt och väntade på att få höra en trudelutt från de där halvmiljonshögtalarna som de aldrig kommer att ha råd med.

För att få mig välvilligt inställd till denna lördagsaktivitet gjorde vi först ett besök på Moderna muséet. Konst från Moderna i Stockholm pryder just nu lillasysterväggarna i Malmö med Nils Dardels Den döende dandyn (1918) som ett av de stora dragplåstren. En fantastisk tavla med fantastiska färger.

 

Ett hundratal verk från perioden 1900 – 1950 presenteras -Picasso, Matisse, Léger, Klee – det är stora namn. Men de stora tavlorna har svenska upphovsmän/kvinnor – Nils Dardel, Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén.

Väldigt roligt att ha sett dessa verk i verkligheten!

Publicerat i Konst, Vanliga dagar | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Les Miserables på Malmö Opera

Jag brukar säga att ”om inte musiken får mig att rysa en enda gång är det inget att ha” om Malmö Operas uppsättningar. Idag rös jag hela tiden. Det var utan tvekan det bästa jag sett på denna älskade scen – då sa jag ändå när jag sett ”Kristina från Duvemåla” att  jag skulle kunna gå in och se den direkt igen.

Ronny Danielsson har fått ensemblen att överträffa sig själva och agera med en kraft och ett självförtroende som jag inte trodde var lilla Malmö mäktigt. Inte en död minut. Victor Hugo hade älskat det, jag lovar. Jag sa till min bästa väninna, som satt bredvid mig, att jag aldrig gråter på teater eller bio – jag tar tillbaka det.

Publicerat i Teater/opera | Märkt , , | Lämna en kommentar