Les Miserables på Malmö Opera

Jag brukar säga att ”om inte musiken får mig att rysa en enda gång är det inget att ha” om Malmö Operas uppsättningar. Idag rös jag hela tiden. Det var utan tvekan det bästa jag sett på denna älskade scen – då sa jag ändå när jag sett ”Kristina från Duvemåla” att  jag skulle kunna gå in och se den direkt igen.

Ronny Danielsson har fått ensemblen att överträffa sig själva och agera med en kraft och ett självförtroende som jag inte trodde var lilla Malmö mäktigt. Inte en död minut. Victor Hugo hade älskat det, jag lovar. Jag sa till min bästa väninna, som satt bredvid mig, att jag aldrig gråter på teater eller bio – jag tar tillbaka det.

Annonser
Det här inlägget postades i Teater/opera och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s