Mina eftermiddagar med Margueritte

Detta ÄR en fransk film, en VÄLDIGT fransk film, med så många vackra franska ord att man blir alldeles snurrig. Filmens franska titel, La tête en friche – Det oanvända huvudet, påminner mig om vitsen om den manliga hjärnan som är jättedyr medan en kvinnlig är billig eftersom den ju är begagnad. Och stackars Germain Chazes (Gerard Depardieu) tror att han är en dumbom efter att ha blivit hånad av sin lärare och utskrattad av sina kamrater i skolan och han undviker allt vad böcker och läsning heter. Men han kan lyssna och den 95-åriga älskvärda lilla damen Margueritte som han träffar i parken läser för honom och får honom att lyssna och en ny värld öppnar sig för honom.

Germain är en genuint snäll människa som bor i en husvagn utanför sin elaka mors hus. Det spelar ingen roll hur långt han än flyttar ifrån henne så är det själsliga avståndet alltid kort. Han har en flickvän, en vacker blond busschaufför, som verkligen älskar honom och vänner på kvarterskrogen som bryr sig men som är lite överlägsna mot honom ändå. När hans självkänsla stärkts av umgänget med Margueritte i parken och han använder nylärda ord känner de inte riktigt igen honom. 

Visst är män älskvärda dumbommar och kvinnor lite som blommor, som behöver kärlek för att blomstra?

Annonser
Det här inlägget postades i Film och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s